Angelicas berättelse
7 Månader
7 månader av glädje
7 månader med kärlek
7 månader av förväntan
7 månader av väntan
7 månader av längtan
7 månader av oro
7 månader av stress
7 månader med Google Translate
7 månader fyllda av hemligheter
………7 månader sedan jag stötte på den man jag hoppades och trodde på
Han fick mig att le varje dag. Varje gång jag tänkte på honom log jag, och han fanns i mina tankar hela tiden. Aldrig har någon lyckats få mig att le så mycket och ofta.
Han visade hela tiden omtanke och bekräftelse.
God morgon älskling, hoppas att du har sovit gott! Ha en bra dag på jobbet! Har du ätit? Du får aldrig glömma bort att äta. Kör försiktigt! Välkommen hem! Det var hans existens som gjorde att det blev svårt att fokusera och koncentrera mig dagligen. Han tog hela mitt mentala utrymme.
Han var den som skapade stress, oro och ovisshet. Det fanns hela tiden ett ”tänk om”. Tänk om han skadas eller dör? Tänk om jag aldrig får träffa honom? Tänk om han inte vill ha mig när vi ses?
Tänk om han inte finns? Jo, han finns! Vi skriver ju meddelanden till varandra flera gånger varje dag. Dum tanke, men det är klart att han finns, annars skulle vi inte kunna skriva till varandra. Jag finns och han finns!
Han fanns där för mig och jag fanns där för honom, och vi hade funnit varandra.
Men nu är han borta, det vill säga att han har aldrig funnits.
Eller??? Jo, han finns fortfarande. Han finns!!!!
Han som jag har alla bilder på finns. Han är inte en tecknad streckgubbe och jag skulle vilja träffa honom om han har den insidan som jag drömmer om.
Men ord och bild hänger inte alltid ihop.
Någon har spelat mig ett stort spratt.
Jag älskar den man som har skrivit till mig och som jag skrivit till i 7 månader. Jag kan vänta på honom resten av mitt liv, bara han kommer. Jag saknar honom så mycket, och jag kommer aldrig att få träffa honom.
Jag vet att det aldrig kommer att hända.
Någon (man eller kvinna) har suttit bakom sin dataskärm eller mobil och skapat en sagofigur som fick namnet Steve Russell. Och med full kontroll på alla mina känslor, min vardag och fullständig kontroll i detalj på vad som hade skrivits i tidigare meddelanden så lyckades personen göra allt till en illusion.
Men hur kunde det här hända? Jag tycker att jag är klok, är klarsynt och jag borde ha den livserfarenhet som behövs för att inte råka ut för något liknande.
Och fanns det inga varningsklockor som kunde ha väckt mig? Varningsklockorna ringde, men jag snoozade och försov mig.
Jag är ingen ensamvarg och jag är definitivt inte en människa som är född att leva ensam.
När Kurt försvann ur mitt liv 13/1 2023 så vändes min värld i ett lappkast. Helt plötsligt insåg jag att det finns något som heter ”föralltid”. Min allra bästa vän, min trygghet och den jag älskade som jag hade haft vid min sida i 30 år hade lämnat mig föralltid.
Tanken på att vara föralltid ensam resten av mitt liv gjorde mig ledsen och deprimerad. Föralltid är en lång tid att inte älska och att bli älskad.
Jag försökte greppa om hur långt föralltid är, så jag gick och köpte mig ett måttband. Googlade genomsnittsåldern på en kvinna i sverige och fann att kvinnor lever i snitt 84,8 år, så jag klippte av måttbandet så att det blev 85 cm. Sedan klippte jag av en gång till vid 67cm och la dessa två bitar bredvid varandra.
Det här är ditt liv om du lever så länge som genomsnittligt. Den här biten är avverkad och det är den korta biten som är kvar. En femtedel av ditt liv är kvar om du har tur. Jag fick panik!!!!
När det blev påsk (vilket var 7-10/4) registrerade jag mig på en dejtingsajt. Jag valde att ta en ”betal-app” för det kändes säkrare så. Ville ju inte ha att göra med en massa oseriösa personer. Och det tog inte många dagar förrän jag hittade honom, han med stort H.
Hans bild tilltalade mig. Han var inte bildskön, såg ganska vardaglig ut, städat utseende, men ändå såg jag något som var speciellt.
Jag ville tala om för honom att jag tyckte att han var fin på bilden men kommer ihåg att jag visste inte om jag skulle våga för han var 11 år yngre än vad jag var.
Men jag tänkte att det är alltid roligt att få en komplimang och varför ska man inte kunna ge det?
Sagt och gjort, och sedan började resan som varade drygt 7 månader.
Jag blev överraskad att han ville ha kontakt med mig, det var oväntat. Jag påminde honom om min ålder och varnade honom, men han avfärdade det med att ålder bara är en siffra.
Jag förklarade att ålder inte bara är en siffra utan att ålder också är tid. Tid som varit och tid som är kvar, men han ville inte lyssna på det örat.
Han frågade om vi möjligen kunde skriva på Engelska, för det skulle underlätta för honom även om han kunde en del svenska och jag tänkte ”herregud vad ger jag mig in på? Mina engelska språkkunskaper är alldeles för dåliga för att jag ska klara det här”.
Sagt och gjort igen. Jag sa att jag försöker.
Eftersom han inte gick in i dejtingappen så ofta undrade han om vi kunde hålla kontakten på messenger istället. Det skulle underlätta. Så vi sökte upp varandra där.
Redan dag2 så började honey, sweetheart, sweetie, bayb, my angel, my love att ingå i hans meddelanden till mig, och jag skrattade och sa till honom att jag inte var van vid alla dessa söta ord, men jag vet också att dom används i ganska hög utsträckning på engelska.
Vi berättade lite om oss själva för varandra och jag fick veta att han var från Bulgarien. Han var officer. Han hade förlorat sina föräldrar som barn och vuxit upp hos sin farbror som jobbade inom det militära och därav intresset att utbilda sig i samma spår. Han hade varit gift i Bulgarien men skilt sig. Inga barn. Gått utbildning i Finland och sedan flyttat till Sverige och hade för avsikt att vara kvar här. Bodde i Stockholm i en lägenhet FN tillhandahöll och hade sitt kontor i Stockholm.
Vi pratade om längd och skostorlek. Vi pratade maträtter och han sa att han äter tillochmed surströmming.
Vi chattade som tonåringar med söta ord och emojs och jag var som klistrad vid min mobil. Vi skickade en låt från youtube till varandra och jag fick ”I wanna grow old with you” med Westlife av honom. Snacka om att smälta som smör i solsken, men där ringde faktiskt varningsklockan första gången. Jag menar en vuxen man som skickar en så´n låt till mig?
När vi hade chattat en dryg vecka bestämde vi att vi skulle ses för att ta reda på mer. Vi skulle ses på neutral plats så vi bestämde att vi skulle ta två dagar med tillhörande övernattning på Loka Brunn så jag bokade in det åt oss.
Sent på torsdagskvällen innan helgen vi skulle ses kom ett meddelande från honom att han var tvungen att resa iväg på ett brådskande uppdrag i tjänsten till Mellanöstern. (säkert en del av planen med facit i hand, att vi inte skulle kunna ses och att jag skulle bli orolig för honom) Jag frågade när? Och fick veta att han skulle lämna Stockholm om en timme. Det var bråskande hade han ju sagt!
Han var ledsen att han fanns på listan över dom som var beordrade att åka och att han var orolig för att jag kanske inte skulle orka vänta tills han var tillbaka. Men han sa att han skulle vara tillbaka snart. Däremot visste han inte hur uppkopplingen fungerade dit han skulle så han visste inte när han kunde höra av sig. (åker officerare på fredbevarande uppdrag med så kort varsel? Men det tänkte jag inte då. Men nu undrar jag.)
Han kom dit. Jag fick veta att han var i Jemen och att det var förskräckligt där mitt i krigszonen. Han ville bespara mig detaljerna så att jag inte skulle bli alltför orolig. En dag hade dom blivit beskjutna. Han hade haft tur och klarat sig undan med en blåslagen fot när han ramlade i flykten. Han skickade en bild. En officer dog efter två-tre dagar och en vårdades i rullstol på sjukhuset. Jag var orolig att något skulle hända honom och att han skulle skadas eller i värsta fall dödas, och att jag aldrig skulle få någon information av någon.
Vi fortsatte att skriva och jag frågade flera gånger om han hade någon aning om när han skulle få åka hem. Han svarade ”snart” varje gång. Den här situationen oroade och stressade mig. (och det var väl en del av planen kan jag tro) Han berättade att han hade haft för avsikt att köpa sig ett hus så småningom och han tyckte att det vore läge att göra det när han kom hem så att vi kunde flytta ihop.
Pengar fanns….. han visade skärmdumpar som han senare raderade av säkerhetsskäl eftersom han hade över 400.000 Euro på kontot.
Under den här tiden hade han också bett mig om att inte avslöja för någon om hans existens och att vi hade ett förhållande. Han menade på att folk skulle ändå inte förstå och att det var bättre vi överraskade alla med buller och bång när han kom hem. Och jag var villig att hålla med honom för ingen skulle ändå förstå hur uppåt öronen förälskad jag var i den mannen fast jag aldrig hade träffat honom. Någonstans förstod jag att vem jag än skulle berätta det för så skulle alla säga åt mig att lägga ner projektet. Ingen skulle förstå.
En dag sa han uppgivet att han trodde att han skulle bli kvar längre än vad han trott, och om han skulle kunna få möjlighet att åka hem inom överskådlig tid så måste det in en ansökan till UN Peacekeeping Operations. Han bad mig att ansöka eftersom han inte kunde ansöka själv så jag fick mejladressen och hans fullständiga identitet på uppdraget. Steve Russell, CPT396, Armory command, 274WTX Base, mission GH5841B, Middeleast.
Mejlade och fick svar att dom inte kunde ta emot någon ansökan pga att jag inte var registrerad som anhörig till Steve i deras databas. Uppdateringar gjordes alltid årsvis och Steve och jag hade inte träffat varandra då.
Dom skulle kunna lägga till mig i systemet det men det skulle kosta ca 2000 euro att få det gjort.
Jag betalade för det kunde det vara värt att slippa vara orolig och att få träffa honom.
Men det visade sig inte vara det allra enklaste att få iväg pengarna för dom ville att det skulle skickas i kryptovaluta.
Jag som aldrig hållit på med sån´t fick fråga Steve hur jag skulle gå till väga.
Det var det första beloppet jag skickade, och nästa skulle inte dröja. Själva ansökan kostade också beroende på…….
Semester 2 månader 3.300 Euro, semester 3 månader 4.250 Euro, semester 4 månader 5.150 Euro, förtidspension 9.420 Euro Varken jag eller Steve ville att han skulle behöva åka tillbaka till det där stället och han kunde lätt kunna gå i pension för han hade bra förmåner som anställd inom FN.
Jag betalade 9.420 Euro till plånboksadressen 3CJsQa2gw2eJgmZLEtzxgVZDDdij5piqeb
Jag fick besked om att hans resa hem var planerad. Han skulle först transporteras med militärt skydd landvägen 13 timmar för att sedan ta flyget från SaudiArabien till Turkiet där ett flygbyte skulle göras för att sedan komma till Stockholm-Arlanda.
Han meddelade mig när han var vid flygplatsen och det kom ett sista glatt meddelande när flygplanet skulle lyfta. Han skulle höra av sig när han hade landat i Turkiet.
Timmarna gick……. Den ena timmen efter den andra och jag undrade vad som hänt.
Då kom ett mejl från den Turkiska säkerhetstjänsten att en Mr. Steve Russel hade blivit omhändertagen i säkerhetskontrollen och att dom tyvärr inte kunde tala om orsaken för mig, men att Steve hade bett dom att mejla mig så att jag kunde mejla till UNPO så att dom skulle kunna hjälpa honom. (jag tänkte inte på att Mr. Russel kunde gett dom adressen själv. Just nu när jag skriver ser jag att det borde ha gått till så, men stressen blockerar)
Mejl från UNPO kom senare. Steve var fast och arrestrerad för narkotikahandel för ett paket med droger hade hittats på/vid hans bagage och UNPO skulle försöka prata mer med Turkiet samt att dom skulle vädja att han skulle få tillgång till sin mobil så att vi kunde hålla kontakten.
Första meddelandet kom och det var kort. Det stod ”Jag vet inte hur jag ska förklara det här”.
Vad skulle hända nu? Det visste vi inte. Skulle han bli häktad? Åtalad? Dömd? Fängslad? Och om han blev fängslad, på hur lång tid?
Det här var också i samma tid när jag blev varse om att huset måste säljas nu. Så stressfaktorn var hög, riktigt hög.
Min kärlek blev inlåst i en cell i väntan på besked. Uppkopplingen var vansinnigt dålig så vi höll kontakt så gott det gick. Många gånger bröts kontakten mitt i en konversation.
Så kom beskedet att antingen skulle han kunna gå fri med hjälp av borgen för det skyhöga beloppet 48.600 Euro, eller så skulle han åtalas, rättegång och fängelse.
Moment 22. Steve har pengar men dom är tillfälligt spärrade pga uppdraget i Jemen och han behöver registrera sin hemkomst i Stockholm för att kontot ska kunna öppnas, och till Stockholm kommer han inte så länge han är inlåst.
Jag förklarar att jag inte har pengar, och att ”vi” sitter i en knipa. Visserligen så ska huset säljas, men efter försäljningen ska lånen lösas och resterande belopp ska delas lika mellan särkullbarnen och mig. Det jag kommer att få när allt är klart kommer ändå inte att räcka.
Har han ingen annan än mig som kan hjälpa honom? Någon som känner honom väl och kan låna honom pengar. Jag förklarar att jag har ingen att fråga eftersom ingen vet att han finns och vem han är. Han har en kollega som han vet skulle ställa upp, men den kollegan var också med till Jemen och kommer heller inte åt sina pengar. Han hade pratat med honom och eventuellt kunde något lösa sig med hjälp av hans fru.
Jag involverar honom i husförsäljningen som inte går så bra pga det ekonomiska läget.
Jag är orolig för honom hur han mår och vad som ska och kan hända härnäst. Han ber mig vara lugn och stark för han kommer inte att vara fast för evigt oavsett. Han sa att jag hade ingen vekling till man.
Dom Turkiska myndigheterna är påstridiga en period nu för det finns bara en viss tidsfrist att betala borgenssumman. Det går att ”delbetala” så att tidsfristen förlängs, och jag börjar betala ca 5.000kr i stöten.
Över hela sommaren så har jag mobilen konstant framför näsan, kontakt med mäklare och jurist, visningsstädar och håller trädgården snygg. Jag får inte lätta mitt hjärta till någon men jag gör det ändå, men bara till Jenny och till viss del, hon får inte veta allt.
Stress, stress, stress och ändå ler jag när jag hör notiscenter för då vet jag att han är där.
Så här håller det på fram till 25/9 när vi skriver papper på försäljningen och handpenningen betalas. Steve har varit inlåst i ganska exakt 4 månader då.
Handpenningen? Ja, en stor del gick till mäklarens arvode och resten delades mellan mig och dödsboet. Och min del flög via cyberrymden till UNPO för det var dom som skötte betalningarna till Turkiet. Det var dom som skötte den biten.
Något jag reagerade på och blev irriterad på var Steves internetuppkoppling i cellen.
Dels fick han inte ringa eller ta emot samtal, men han fick messa, vilket jag inte förstod poängen med. Men det konstiga var att han alltid lyckades få kontakt med mig när det skulle föras över pengar för då behövde jag hans hjälp. Annars kunde den vara hur dålig som helst, men aldrig då.
Det var ingen ide´att jag ifrågasatte något för då gav han mig bara dåligt samvete. Måste vi prata om sån´t nu? Snälla, bryr du dig inte om hur jag mår nu där jag är? Gör nu inte det hela värre genom att ställa dessa frågor. Snälla oroa dig inte. Var stark för vår skull. osv Men annars blev det mycket av I love you, I miss you, I want you here by my side osv Och han frågade mig hela tiden om jag hade haft det bra på jobbet, om jag hade pratat med mina barn. När jag berättade att jag skulle göra något med Maria så frågade han alltid efteråt om vi hade haft trevligt.
Jag hade löpande kontakt med UNPO så att jag fick rapporter från dem att allt löpte på och vi närmade oss 21/11när överlåtelsen skulle ske och resten av pengarna skulle föras över. UNPO hade lovat att täcka det ”vi” (läs jag) inte kunde trolla fram och dom sa att dom redan hade sänt över 10.000 Euro från deras sida.
Under stor stress och lättnad förde jag över pengar i tre dagar eftersom jag maximalt kunde göra en transaktion på 150.000/dag.
Nu skulle han kunna komma hem och vi skulle få ses till slut. Den man som jag blivit så förälskad i.
Den underbara människan som jag kom så bra överens med.
Den man som hade ramlat ner från himlen framför näsan på mig. Den man som förmodligen var alla kvinnors dröm-man.
Fredag eftermiddag 23/11 låstes celldörren upp och vi hade lyckats att få honom fri.
Nu skulle bara flygbiljetten återaktiveras och han skulle få åka iväg med första bästa flight.
Lördag skulle han förmodligen vara hemma, men senast söndag, och det värsta som kunde hända var att han inte skulle komma hem förrän måndag.
Jag dansade på moln för vad skulle kunna hända nu som sätter krokben för oss?
Han skulle få besked någon gång innan lördag morgon.
….och han hör av sig tidigt på morgonen med besked att han inte kan åka. Och det som händer nu förstår jag ännu mindre av….
Han kan inte lämna landet och gå ombord på ett vanligt flygplan på grund av risken att han får nya problem därför att han är en misstänkt knarkhandlare. Den enda snabba säkra vägen ut är ett privatchartrat plan som kostar 17.000 Euro.
Jag skriver ett mejl till Turkiet (jag hade ju en mejladress för dom skickade mejl till mig) och fick svar enl. följande översatt med hjälp av google:
Hallå,
Vi kommer att försöka svara på ditt e-postmeddelande så enkelt och så kortfattat som möjligt. Det är sant att nämnda Mr. Steve Russell har släppts från vår cell, men frågan om att han inte kan gå ombord på ett allmänt flygplan handlar INTE OM VÅRA SYSTEM/REGISTRET INTE KAN UPPDATERA. Det handlar helt enkelt om/på grund av den byråkratiska process som är inblandad när det kommer till någon frigiven utländsk misstänkt från den turkiska cellen. Processen INNEBÄR att först placera en sådan frigiven misstänkt på noggrann bevakning under en viss tid, varefter de turkiska säkerhetsvakterna måste få ett skriftligt godkännande från presidentskapet som sedan kommer att autentisera hans utresetillstånd.
Denna byråkratiska process kan ta upp till sex (6) månader.
Vi valde att informera din man och hans chef att det kommer att ta MINIMUM sex (6) veckor, eftersom vi behövde vara diplomatiska eftersom detta är en säkerhetsfråga.
Och vi föreslog också för dem att för att göra saker enklare och kringgå hela den byråkratiska processen med att behöva vänta så länge (upp till 6 månader), finns det en möjlighet för Mr. Steve Russell att kunna lämna landet även nästa gång minut om ett privatplan kan chartras och säkras åt honom.
Han är ute ur vår cell nu och kan behöva vänta tills han kommer att vara berättigad att få utresetillstånd innan han kan gå ombord på ett allmänt plan för att lämna landet, annars kan han bara överväga att chartra ett privatplan om han måste komma hem tidigare.'
Tack.
Jackson, Turkisk enhet för luftfartssäkerhet.
Han ber mig att ta ett lån på 200.000kr. Och jag säger att jag inte kan få lån på det beloppet. Banken räknar bara på min pension.
Han tjatar, bönar och ber att jag åtminstone ska försöka att ansöka om ett lån på en onlinebank.
Jag vill inte ta ett lån för jag vill rädda mitt eget liv om det är så att jag aldrig får se honom. Ingenting är sant förrän det har hänt.
Men jag vill inte säga till honom att jag inte vill, för då hade jag med andra ord skrivit att jag inte vill att han ska komma hem. Så skulle han ha vänt på det.
Jag ansöker med hopp om avslag och tänker att jag måste inte ta lånet om det blir beviljat. Och det blev inte beviljat.
Vår konversation ändrar karaktär nu, och jag ber honom att sluta att pressa mig och att sluta att prata om pengar för jag har inga och kan inte få fram några.
Han anklagar mig och försöker få mig att få dåligt samvete. Det är synd om honom.
Han försöker att få mig att ta ett lån på ett mindre belopp för han har pratat med UNPO och dom kan hjälpa oss med en summa om vi inte kan få fram allt. ……och jag säger nej!
Now I just have to accept my fate here.. Whatever happens afterwards, happends Obviously I`ll be awake all night I got quite beacuse expectations of being with my woman for Christmas has now been shattered We´ve spendt hundreds of thousands of sek on this my coming home… I don´t want all that to be in vain honey Honey let`s try and grab thisavailable opportunity, and not having to wait for the Turkish time, please Maybe I should just hold the bull by the horn and see if I can come home throughthe goddamn public aircraft. Let`s see if luck would be on my side, otherwise whatever happends, happends.
It simply doesn`t matter to you any more?
Saying this to me is only making my bad situation worse.
Listan kan göras längre………och när jag på torsdag säger att jag ska ta hundarna med mig över helgen och åka bort för att vila upp mig så att jag kan stressa av och tänka klart vad vi kan göra åt vår situation så har jag redan bestämt mig för att göra en research och sedan blockera honom.
Han blir misstänksam men försöker ändå.
Det verkar som om du redan har bestämt dig innan du berättar för mig.
Snälla tänk en vända till, och försök att komma på hur vi ska få varandra.
Älskling snälla, låt oss försöka att få till det här.
Om det här är ditt nya sätt till lycka så är det så.
Snälla, hjälp mig!
Snälla, få hem mig nu, allt kommer att falla på plats.
Jag skrev sedan ett mejl till FN i Sverige och fick det bekräftat. Någon Steve Russel i Sverige kände man inte till.
Lördag morgon går jag in i vår chatt och klistrar in ett sista meddelande. Sedan blockar jag honom och mejlar brottsofferjouren för jag vet inte vad jag ska göra härnäst och hur jag ska kunna berätta det här för mina barn.
Sista meddelandet från mig i chatten: Jag älskar man som har skrivit till mig och som jag har skrivit till i 7 månader.
Jag kan vänta på honom hela mitt liv, bara han kommer. Jag saknar den mannen och vill så gärna träffa honom men det får jag aldrig göra 😔
Han kommer aldrig, jag vet det nu. Du, som sitter bakom din skärm/mobiltelefon eller vad du nu har, har skapat en sagofigur som du döpte till Steve Russell.
Den Steve Russell jag trodde fanns visade sig bara vara en sagofigur. Du lyckades att få mig att ge dig allt jag har och nästan ta ett lån efter det.
Tack och lov ringde varningsklockorna på grund av ditt beteende och jag har efter forskning fått reda på att det inte finns någon FN-officer som heter Steve Russel i Sverige. Ledsen, men jag har fått bekräftelse via e-post nu.
Det har varit varningsklockor tidigare än den senaste veckan också, saker som har gjort mig väldigt fundersam, men jag lyssnade inte tillräckligt på dem. Nöjd med att saker var konstiga och inte passade som de skulle. Du kommer inte att veta vilken typ av varningsklockor jag hörde, för det ska du inte kunna dra nytta av när du ger dig på nästa kvinna.
Det var smart av dig att kunna manipulera mig nästan ända in i kaklet och jag hoppas att du har kul för pengarna du har lyckats få mig att skicka! 500 000 kr kan du få mycket för.
Jag överlever det här och pengarna är inte värst, även om det hade varit bättre om jag hade behållit dem.
Det värsta är att ha blivit så grundlurad.
Att någon har utnyttjat min vänlighet, mitt förtroende, min ärlighet och hela mitt hjärta. 💔
Du borde skämmas, men jag vet att du inte gör det.
…… men du borde göra det!!!
Hade jag vetat det jag vet idag. Vetat hur vanligt romansbedrägerier är och framförallt de vanligaste tillvägagångssätt, så hade jag aldrig ens gjort den första transaktionen.
Men jag visste inte.
Jenny hade varit vaken nog att tipsa mig under resans gång att titta på en dokumentär som fanns på Svt1 och hon varnade mig att romansbedrägerier förekommer.
Jag tittade, men kände inte igen min egen situation så jag avfärdade.
Nu i efterhand har jag sökt på nätet förstår jag att alla tecken fanns där från början till slut. …….men det är så dags att läsa nu
Nu är frågan : Vad gör jag nu?
Vem ska jag prata med först? Kan brottsofferjouren guida mig?
Kan du guida mig? Ska jag polisanmäla direkt och varför? Kan polisen göra något med allt det material jag har som bevis? Hur ska jag bära mig åt för att tala om det här för mina barn? Skriva? Prata fysiskt? Hur ska jag kunna undvika att känna skam? För jag skäms, skäms för att jag inte fattade bättre redan från början, och skäms ännu mer för att jag lät det fortgå och lät det gå så långt som det gick.
Det enda jag inte skäms för i sammanhanget, är att det trots allt fanns en varningsklocka som ringde tillräckligt högt för att jag skulle gnugga sömnen ur ögonen.
Det fanns en spärr som sa ”hit men inte längre”.
Varna gärna på Stödföreningens offentliga FB-sida!
Inga bilder får läggas upp där, men man kan istället varna;
- tala om att en misstänkt person/bedragare är ute på sidan och ”grundmönstret” är alltid detsamma;
- kan komma från vilket land som helst, det senaste, ex. Danmark, Norge….jobbar utomlands med försäljning, ingenjör…-
- Han/Honär mycket trevlig, charmig och förstående och inger snabbt ett förtroende.
-planerar resan till Sverige, men först måste något göras klart.
- MEN så händer något; blivit av med sitt kreditkort på något sätt eller inte kommer åt kontot , ex. blockerat.
- Han/hon ber dig att betala för biljetten, för att kunna komma till dig och bedyrar att du ska få pengarna tillbaka!
Skicka aldrig några pengar till någon som du aldrig har träffat, som du bara lärt ”känna på nätet”…..det är 99 % en bedragare!!
Varning! Skicka inga pengar!
Romansbedrägerierna följer ett bekant mönster!
Men hur känner man igen bedragarna?
Romansbedragarna är både kvinnor och män, skickliga och manipulerande men har ändå ett likartat tillvägagångssätt i kontaktsökandet och berättandet. Oftast är det flera individer bakom den person som man pratar med. De arbetar i så kallade ”callcenter” Röstförvrängare används ibland för att få fram en kvinnoröst.
Vi har sammanställt kännetecken som får bli till varningssignaler!
Kontakten:
- Bedragarna kontaktar inte bara via dating sidor utan på olika sätt via nätforum. De kan använda svenska namn.
- De vill snabbt lämna dejtingsajten till mail, Whatsapp, Hangout, men vill inte använda videofunktionen eller Skype eller annan media där man ser ansiktet. Om det händer är det stulna videos eller arrangerade bilder med störande bakgrund.
- Påstår sig ibland inte ha tillgång till Internet. De går inte att spåra via Google på namn/adress de uppger sig komma ifrån eller bor. Mailadresser går inte heller att spåra.
- Telefonnumren är oftast "kapade" så att de stämmer med varifrån de säger sig komma. De går ej att spåra – kontantkort. De använder telefonnummeromvandlare (man ser ett annat nummer på displayen än det de ringer från)
En intensiv och uppvaktande kontakt följer snabbt
- Hör av sig väldigt frekvent, kanske flera gånger per dag och bygger upp ett förtroende.
- Engagerar sig mycket i ens liv och nästlar sig in så att man snabbt också själv blir involverad i deras.
- Man delar erfarenheter, upplevelser, intressen, vardagshändelser och kommer varandra nära väldigt snabbt. De betonar gärna hur en bra relation ska vara, hur viktigt det är med ömsesidig respekt, tillit och att alltid vara sann och ärlig!
- Mycket kärleksfulla i sitt språk, många ”hjärtan, kyssar”, rosor, som faktiskt också kan komma på riktigt hem till dörren!
- Engelskan är många gånger dålig – de testar sina offer på det viset. Den som inte fattar misstankar om de påstår sig vara från England eller USA t ex och inte kan stava rätt är denne det perfekta offret. Den personen är lättlurad. Ofta används Googles översättningsfunktion till svenska, vilket inte alltid är korrekt.
Yrke, familjeförhållande:
- Ofta militär, oljeriggsarbetare, byggnadsingenjör, försäljare. På senaste tiden ”vanliga svenskar”.
- Bedragaren är på Uppdrag/jobb utomlands eller ska hämta arv eller stor summa pengar från någon fond i utlandet som tillägnats deras avlidna pappa eller mamma. Han/hon vill lämna sitt uppdrag, ska gå i pension och transportera flyttlasset hem till Sverige. – sedan ska man ses
- Änkling och ibland med ansvar för ett barn, som befinner sig på internat
- De är väldigt ensamma. Har inga vänner eller nära kvar i livet. Offret är den enda de har och so kan vara till hjälp.
- Spelar på empati – de har varit med om många trauman så meningen är att man ska tycka synd om dem men de ger inte upp hoppet om att finna kärleken.
- De ska komma och hälsa på men får alltid förhinder, som kostar pengar
Olika anledningar till att behöva ekonomisk hjälp:
- Man luras att logga in på ett konto (som är falskt) för att föra över pengar någonstans – det fallerar, banken stänger kontot för en okänd IP adress har försökt ta sig in på kontot, men offret har då sett att personen har mycket pengar (som inte finns då allt är falskt).Bedragaren säger: ”Det är så pinsamt att behöva be dig, men alla pengar som ”lånas” ska naturligtvis betalas tillbaka så fort jag sätter foten på svensk mark!”
- Medhjälp av diplomat/kurir används för att komma med det värdefulla paket/ flyttlass med pengar/värdesaker (ärvda, erhållna från någonstans, intjänade….) som fastnar i tullen och behöver lösas ut, annars får denne inte ut pengarna. Offret får betala tullkostnader och fraktkostnader för paketet som aldrig kommer fram för det finns inget paket.
- De hamnar i knipa – överfallna/rånade, blir av med mobil och kreditkort, i olycka på arbetsplats hamnar på sjukhus (Bild kan skickas från sjukhussängen, men manipulerad) och kan inte betala sjukhuskostnader, de måste skicka efter ny utrustning som gått sönder på oljeriggen, kommer inte åt bankkonto/pengar pga att internet inte fungerar. De behöver pengar till flygbiljetter hem för de har blivit rånade och kan inte köpa en ny biljett
- Spelar på skuldkänslor – får offret att känna sig som en dålig människa om denne inte hjälper
- Pass, kvitton, kontrakt, flygbiljetter, fraktföretags hemsidor förfalskas och används i syfte att få offret att tro att allt är sant.
Det slutar inte här! Offret finns i bedragarnas nät!
- Gemensamt för romansbedrägerier och investeringsbedrägerier är att när mycket pengar gått iväg så önskar man få pengarna tillbaka! Det vet bedragarna och kommer med erbjudande om att de kan hjälpa till, men behöver då en viss summa för att det ska ske. Och så börjar det igen.
- Pengar skickas till offrets eget konto som man får ta ut och skicka vidare eller ge till någon fysisk person. Det blir ”Penningtvätt” vilket man kan åtalas för.
- De har ett stort nätverk över hela världen och har så kallade målvakter även i Sverige dit pengarna ska skickas, till en person med annat namn än bedragarens.
- De skickar checkar man ska lösa ut och sedan skicka pengarna till någon, täckning saknas, checken ”studsar” tillbaka till banken, den som löser in checken blir skyldig banken pengarna.
- De förmedlar någon "advokat" eller annan tjänsteman till vilken man ska skicka kopia på körkortet till så de kan bevilja lån. ID stöld – de kan ta lån som offret sedan blir betalningsskyldig till.
Martins lista över varningsflaggor hittills är:
- Ber om pengar. Vem har nånsin inlett ett seriöst förhållande där personen ber om pengar innan man är tillsammans?
- Ber om att byta plattform, t.ex. från Tinder till KiK eller Snap.
- Skjuter på att träffas
- Ber man dem skicka en bild med nåt visst ”motiv”, så har de inte tid och skjuter på det och hoppas man skall sluta be.
Hjälpmedel
- Be personen skicka en bild där man gör nåt speciellt. Välj nåt annat än V-tecken, det finns förvånansvärt många bilder där folk gör så.
- Google och Bing, omvänd bildsök.
- Ladda upp en bild, och sök på den
- Hittar man inget - Öppna bilden i ett bildprogram och spegelvänd den, sök igen.
- Hitta.se
- MrKoll.se
- Birthday.se